Skolämnet idrott och hälsa är ett ämne där både individualism och socialisation kan komma till uttryck. Forskare menar att det är ett lämpligt ämne för att träna på socialt lärande. Samtidigt kan en tävlingsinriktad idrottsundervisning skapa ett motsatt socialt lärande. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka spänningen mellan individualism och socialisation inom ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9. För att undersöka detta använder vi följande frågor; Hur uttrycks spänningen mellan individualism och socialisation inom ämnet idrott och hälsa utifrån ett styrdokumentsperspektiv?Hur uttrycks spänningen mellan individualism och socialisation inom ämnet idrott och hälsa utifrån ett idrottslärarperspektiv?Hur uttrycks spänningen mellan individualism och socialisation inom ämnet idrott och hälsa utifrån ett elevperspektiv? I studien intervjuades tre idrottslärare som undervisar i idrott och hälsa i årskurs 7-9 samt sex elever som går i årskurs 7-9.

Syftet med studien är att ge exempel på hur idrott och hälsa lärares syn på undervisningen i friluftsliv påverkats av kursplanen Lgr11 och hur några lärare i idrott och hälsa på grundskolan högstadium valt att tolka undervisningsuppdraget. Studien har sin utgångspunkt läroplansteoretisk forskningsansats, där halvstrukturerade intervjuer genomförts. I resultatet framgår det att friluftslivsundervisningen har ökat med införandet av Lgr11 och att kursplanen har blivit tydligare för lärarna. Det har även blivit lättare att förstå vad som ska undervisas i. Det framgår att lärarna tycker att den teoretiska undervisningen är lättare att genomföra i friluftsliv, då det tidigare fanns problem för lärarna att genomföra praktisk undervisning.

Studiens syfte är att ta reda på lärarstudenter inom idrott och hälsas uppfattningar på begreppet friluftsliv ur ett skolperspektiv, samt se hur det överens stämmer med vad kursplanen i ämnet idrott och hälsa nämner om friluftsliv. Metoderna som använts i studien är en enkätundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet av dessa två metoder har sedan jämförts med vad som står i kursplanen för idrott och hälsa. Resultatet i studien är att studenternas uppfattning på friluftsliv skiljer sig åt, men att i ett skolperspektiv har studenterna en likartad uppfattning. Studenternas svar stämmer relativt bra överens med vad som står i kursplanen..

Undersökningens syfte var att synliggöra hur några verksamma lärare i grundskolans senare år upplever och uppfattar hälsa i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Studien utgår från den kvalitativa forskningsansatsen där semistrukturerade intervjuer tillämpades vid utförandet. Data insamlingen utgörs av sju respondenter valda utefter specifika kriterieurval. Resultatet visar att hälsa är ett svår definierat begrepp med många dimensioner, vilket även litteraturen påvisar. Begreppets oklarhet visar att hälsa kommer till olika uttryck i undervisning.

Studiens syfte var att undersöka vilket ämnesinnehåll lärare inom ämnet Idrott och hälsa använde sig av för att uppnå det riktlinjer Läroplan, ämnesplan och gymnasiegemensamma ämnen 2011 (2011) samt Läroplan för de frivilliga skolformerna (1994) kräver att skolans utbildning och ämnets undervisning ska uppnå. För att söka kunskap kring detta intervjuades sex verksamma lärare inom ämnet Idrott och hälsa. Det kvalitativa intervjuerna var individuella och ägde rum vid sex olika tillfällen. Av resultatet framkom det att friluftsaktiviteter och idrottsaktiviteter med boll var det vanligast förekommande aktiviteterna inom ämnet. Undersökningen visade att det fanns aktiviteter som undervisningen bestog mer av och några lärare kunde vid olika tillfällen ange en aktivitets syfte.

AbstraktSyftet med examensarbetet var att undersöka vilka uppfattningar lärare i Idrott och Hälsa har om kursplanerna i ämnet Idrott och Hälsa A. För att besvara syftet formulerades följande frågeställning: Hur uppfattar lärare i Idrott och Hälsa kursplanen i Idrott och Hälsa A? Vilken betydelse anser lärare i Idrott och Hälsa A att kursplanen har för utformandet av lektionerna?Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod där vi intervjuat 8 gymnasielärare i Idrott och Hälsa. Lärarna är fördelade på 6 olika skolor i västra Sverige. Utsagorna som framkom av intervjun har därefter analyserats efter en hermeneutisk ansats.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur idrottslärare använder sig av bollaktiviteter i undervisningen, samt att ta reda på vilka syften de har när de använder sig av det. I studien medverkade sju idrottslärare som alla undervisade på högstadiet i ett och samma län. Resultatet visar att idrottslärarna ägnar ungefär 30 % av tiden till bollaktiviteter. De sammanhang lärarna använder sig av bollaktiviteter är i lagbollsporter och lekar. Lärarna koppar bollaktiviteter till kunskapskravet i kursplanen för idrott och hälsa där det står att eleverna ska kunna delta i lekar, spel och idrotter.

Studiens övergripande syfte är att undersöka om och i så fall hur idrottslärare i grundskolans senare år uppfattar att innehållet förändrats i och med 2011 års kursplan, samt hur dessa innehållsförändringar i så fall har påverkar undervisningen? Studien har utförts med intervju som metod och fem verksamma idrottslärare har deltagit. Min studie har utgått från en kvalitativ intervju där lärarnas uppfattningar kring innehållet i kursplanen har varit i fokus. Studien har även gått in på hur implementeringen har sett ut, eftersom det är en del av en process när en ny läroplan tas i bruk.Tidigare forskning har visat att det vid införandet av Lpo94, föregångaren till Lgr11, krävdes det tolkning av lärarna och lärarna menade att kursplanen i idrott och hälsa var luddigt skriven. En anledning till otydligheten var att lärarna i många fall inte fick någon fortbildning.Resultatet av min studie har jag analyserat utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv.

Betyg och bedömning är ett område som ständigt diskuteras i skolans verksamhet. Nya läroplaner och kursplaner tillkommer och det är upp till lärarna att anamma dem. Det är upp till lärarna att tolka kursplanerna de ska jobba med och det ställer krav på lärarna för att undervisningen, bedömningen och betygsättningen ska bli så rättvis som möjlig. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolor i södra Sverige jobbar med betyg och bedömning och vilken syn de har på detta, samt deras syn på den senaste kursplanen i idrott och hälsa (Gy11). För att ta reda på detta genomförde jag åtta kvalitativa intervjuer med lärare i idrott och hälsa från gymnasieskolor i södra Sverige.

Fler unga människor än någonsin är idag överviktiga och stress och stressrelaterade symptom drabbar idag allt fler unga. Därför är det viktigt att unga människor får kunskaper om hur de på bästa sätt kan ta hand om sig själva. Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever som läser gymnasiets kurs Idrott och hälsa A ser på den hälsoundervisning de får.Detta är relevant för alla som arbetar som idrott och hälsa lärare för att kunna hitta en jämkning mellan kursplan och elevernas tankar och förkunskaper. Genom intervjuer och fokusintervjuer kom jag fram till att eleverna vill lära sig mer om stress och hur man hanterar stress samt om kost. Eleverna tycker däremot att idrottsläraren inte är rätt person att lära ut kunskaper om tobak..

I och med den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, breddades idrottsämnet och ämnet bytte namn från idrott till idrott och hälsa. Då hälsa är ett komplext och svårdefinierat begrepp var syftet med studien att undersöka tolkningsutrymmet vad gäller hälsa i kursplanen för idrott och hälsa. Studien inkluderade två olika undersökningar varav den ena avsåg en textanalys av samtliga läroplaner för grundskolan med inkluderande kursplaner för idrottsämnet. Detta för att belysa hur hälsosynen och tolkningsutrymmet har utvecklats över tid. Textanalysen kompletterades sedan med intervjuer av fyra behöriga idrottslärare för grundskolan i en kommun för att få inblick i hur yrkesverksamma tolkar hälsa utifrån kursplanen.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats var att undersöka vilken betydelse den nationella kursplanen i ämnet idrott och hälsa har för lärarna. För att uppnå vårt syfte valde vi att utgå från följande frågeställningar: På vilket sätt följer lärarna i idrott och hälsa kursplanen i undervisningen? På vilket sätt använder sig lärarna av kursplanen i sin planering? Vilka är för- och nackdelarna med kursplanen enligt lärarna?MetodVi valde att arbeta med en kvalitativ metod och vi genomförde fyra stycken fenomenologiska intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa. Skolorna valdes utifrån ett specifikt område i närheten av Stockholm. Urvalet av lärare, två kvinnliga och två manliga, skedde slumpvis och vi bokade intervjuer med de fyra först tillgängliga.

Ett stort problem idag är att allt fler barn och vuxna blir fysiskt inaktiva. Det moderna samhällets livsstil inbjuder mer och mer till en relativt fysiskt inaktiv vardag. Detta sker samtidigt som det är vetenskapligt säkerställt att det medför stora hälsorisker att vara fysiskt inaktiv. Då skolan är en av det få verksamheter som är obligatoriska så erbjuder skolan en unik möjlighet när det gäller att informera och forma individers val av framtida livsstil. Målet med den här studien var att undersöka om samtal och dialog i undervisning i ämnet Idrott och hälsa kan ge kunskaper om vad ett fysiskt aktivt liv innebär.

A significant amount of a teacher?s work consists of evaluation and marking of the students, which involves a great responsibility. This essay put the teacher?s evaluation of the students in focus. Today?s course Idrott och hälsa A, at the upper secondary school level, consists of 100 points and all students take this course apart from students attending apprentice programs.

Skolämnet idrott som idag heter Idrott och hälsa har sedan dess införande år 1820 i den svenska skolan genomgått en rad förändringar. Tidigare forskning visar dock att många förändringar som skett på normativ nivå i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehållet i ämnet i hög grad påverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några lärare beskriver innehållet i Idrott och hälsa A. Undersökningen består av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstås med hjälp av läroplansteori.